Jag vill med varmt hjärta hälsa min nionde följare, Veronica, välkommen till min sida!
Sitter här i soffan påpälsad med tre långärmade tröjor och insvept i min vita fluffiga morgonrock. Ändå fryser jag så jag nästan skakar. Det beror på att jag under mer än två timmar vistats utomhus i snålblåst och enbart någon plusgrader. Helt onödigt kan tyckas när jag har ett hus att vara i när vädret är synnerligen ogästvänligt. Men det går inte om man ska heja fram sin älskling i första springtävlingen för året. Då bylsar man på sig diverse kläder, mösssa, vantar och kokar varmchoklad för att försöka hålla humöret på topp och få gubben i mål.
Han klarade det galant och höll det jag sagt till honom innan starten..."spring lagom fort". Varför lagom fort undrar ni nu säker, det är ju en tävling?! Det där med lagom fort är av största vikt då jag nämligen inte ville att han skulle slå min bästa tid på milen! 50.23 lyder rekordet och 50.24 hade varit helt ok. Nu blev det 50.32 till min stora lycka och husfriden för kvällen är säkrad :)
Att stå bredvid och titta på en springtävling är egentligen inte något för mig. Jag får en massa spring i benen och vill bara vara med själv. Det var ju tanken också, vi skulle ju ha sprungit premiärmilen tillsammans maken och jag. Nu blev det dock inte så pga det där träningsförbudet jag skrivit om tidigare. Så maken fick alltså ställa upp sig vid startlinjen alldeles själv och jag drack varm choklad med marshmallows i och klappade fram honom de två gånger han passerade. Tror ni han var nöjd i målgången? Nej, precis. Tio sekunder snabbare och han hade varit det :)
Kylan gick in i märg och ben, trots chokladen, och därför sitter jag nu som värsta Michelingubbe och väntar på att värmen ska återvända. Brasan är tänd och datorn värmer skönt i knät så snart är den tillbaka!
Mysig söndag på er!
Premiärmilen? Ja det var kallt som f-n! Bra tid du har! Som bäst hade jag 49:52...det vAr tider det! Idag gick det betydligt sämre...
SvaraRaderaEn till inbiten löpare förstår jag :) 49.52 är riktigt bra!! Mitt mål är att vara under 50 minuter någon gång. Kämpade mycket för att det skulle hända i år, men nu får det bli vid ett senare tillfälle. Hoppas att du ändå är nöjd med ditt lopp!
SvaraRaderaJag sprang i motionsgruppen. Det är segt att börja om från början efter förlossning o allt men samtidigt kul. Kul att ni båda håller på!!
SvaraRaderaÅh, jag är osnyggt avundsjuk på alla era tider - din, din mans och mammaicitys.
SvaraRaderaRiktigt bra, alla tre!
Förstår att det blir som att börja om efter en tids frånvaro från löpningen, men duktigt av dig att börja så snart igen mammaicity!
SvaraRaderaTack, vad gullig du är Loba! Vi får se om det går att putsa rekordet någon gång i framtiden :)
Kram!