tisdag 1 februari 2011

No more running for you!

Det var budskapet jag fick hos min fertilitetsläkare idag. Jag får inte springa. Inte alls. Inte ett steg. Jepp, i ett andetag var 9 månaders träning bortkastad, mitt livs form slängd på soptippen och mitt drömmars mål, så nyligen uppnåbart, nu på oändligt avstånd. Just nu känner jag mig mest aptisk, olustig och rastlös. Vad ska jag nu fokusera på i min väntan? Ja, jag vet att jag måste ha lite perspektiv och tänka på att det faktiskt finns en orsak till det här beslutet. Att det finns ett övergripande och ett superviktigt mål att uppnå. Att hon inte sa det bara för att vara taskig. Ja, jag vet!

Min slemhinna hade inte växt en millimeter trots att jag knaprat en hel del piller den senaste veckan. Det som hade växt hade också valt att inte stanna kvar, det var väl roligare att åka rutchkanan ut i det fria. Efter konsultation med en annan läkare fick jag beskedet att det var ett lönlöst projekt att fortsätta bygga på så pillerna kunde jag kasta i sopen. När tiden är inne kommer jag istället att få pumpa kroppen full med hormon med hjälp av sprutor i magen. Been there, done that så det är ok med mig.

Avslutningsvis frågade hon mig hur mycket jag motionerar. Jag berättade då att jag tränar 3-4 gånger i veckan och att jag och maken siktar på att springa Stockholm Marathon till sommaren, vilket är toppen eftersom vi har ett annat gemensamt mål och slipper att bara fokuserar på våra misslyckade försök att få vårt älskade barn. Men det visade sig inte vara en bra idé. Hormonrubbningar och dålig slemhinna satte alltså p för det.

Rätt nervösa och lätt försenade kom vi till vårt samtal hos kuratorn. Funderade ett tag på hur jag skulle svara på frågorna och vad hon skulle vilja ha för svar, men kom ganska så snart fram till att bara vara mig själv. Maken likaså. Det funkade fint och vi är nu helt klara för att ta emot ägg när andan faller på för en snäll och givmild donator...och vi har kommit längst fram i den väldigt långa kön.

4 kommentarer:

  1. Ja i beskrivningen vi fått från Linköping RMC så är det ingen spinning, ridning eller jogging/spring som gäller från spruta ett. Så det är nog bara varsågod att köpa hela upplägget.

    Men jag förstår inte, har ni satt in ett ägg precis nu? Och ni diskuterar ändå ÄD? Eller vem var det som åkte rutschkana ?

    Kram

    SvaraRadera
  2. Vi har inte fått några sådana signaler innan och då har vi ändå gjort två IVF, men då sprang jag i alla fall inte. Tur är nog det annars hade jag mått rätt dåligt nu och trott att jag misslyckades pga det.

    Nej, vi har inte satt in något ägg nu utan vi väntar på ÄD. När jag skrev att det som växt valde att komma ut menade jag slemhinnan eftersom det har kommit ut ganska mycket blod den här veckan och det skulle det inte ha gjort.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Ojdå! Har aldrig hört att man inte får springa under ivf-behandling! Min läkaren har alltid sagt "lev som vanligt" och inkluderat motion i det. Såvida jag inte elitidrottar. Sen har jag förvisso inte motionerat särskilt under ruvningen ändå, men fram till dess har jag allt gjort det.
    Vad menade hon var orsaken till att man inte skulle springa? Vad kan hända?

    SvaraRadera
  4. Jag har också bara hört att man ska leva som vanligt. Det är ju möjligt att de flesta kan och ska göra det och att det var just mina värden som blev påverkade i negativ riktning. Eftersom min slemhinna var så tunn var risken också större att den blev skadad när jag sprang. Annars tycker ju jag att motion borde vara bra för hela kroppen.

    SvaraRadera