Katthelvete

Är hemma igen, men bara för kvällen för imorgon bär det av igen till en två-dagars-konferens. Jag är sliten redan nu så hur bra sällskap jag kommer att vara fredag kväll vill jag inte tänka på. Om det då blir ett glas vin och en film kommer jag sova på två röda!

Just nu är jag skitsur på katten! Jag har varit borta i 3 dagar och två nätter och jag har så klart längtat som en tok efter att få klappa hans mjuka päls och gosa riktigt ordentligt med honom. Fick jag det tror ni? Nähe, inte det minsta, istället fick jag spö av en morrande katt så fort jag försökte lyfta upp honom. Han bet mig jättehårt i handen och så fort jag satte ner honom attackerade han min fot. Blodet flöt, jag skrek och katten fräste. Härlig välkomstkommitté man möter i dörren... Nu har jag för femtioelfte gången bestämt mig för att noncha katteländet och aldrig mer ge honom mat eller städa hans toa. De uppgifterna faller nu på maken som är och förblir Bubbas favorit. Just nu ligger han på sin puff och sover, givetvis med ryggen mot mig. Jag har fått anstränga mig riktigt ordentligt för att inte klappa den lilla fluffbollen. Vi får se hur länge jag orkar stå vid mitt löfte.

See you on friday!!
KRAM