Lite si and so: Det bådar inte gott

tisdag 3 maj 2011

Det bådar inte gott

Har sprutat i fem dagar nu. Vaknade med molande magvärk, typ mensvärk, och tänkte att nu växer det minsann så det knakar där nere. Värken blev mer och mer intensiv under dagen. Innan jag åkte hem från jobbet gick jag på toaletten och på pappret kom det mycket rött...Det bådar inte gott inför fredagen. Fan, fan, fan och HELVETE!

16 kommentarer:

Veronica3 maj 2011 kl. 20:01
Beklagar:(
Håller tummarna för att det ändå blir goda nyheter på fredagen!
SvaraRadera
Svar
Luiza3 maj 2011 kl. 20:02
Åh nej...
Kram
SvaraRadera
Svar
Hjärtats längtan3 maj 2011 kl. 20:06
Åh nej, inte blod nu! Jag håller verkligen tummarna för att det inte kommer något mera och att det går bra för dig på fredag. Kramar!
SvaraRadera
Svar
Mette3 maj 2011 kl. 20:08
Åh nej! Men jag håller ändå tummarna till fredagen, för att det blir goda nyheter.

Kram
SvaraRadera
Svar
Lilla jag!3 maj 2011 kl. 20:16
Håller också mina tummar att det ska gå bra ändå.
Kram!
SvaraRadera
Svar
Anonym3 maj 2011 kl. 20:25
Åh nej gumman, jag hoppas också att det ändå kan bli bra besked på fredag!

Tänker på dig...Kramar
SvaraRadera
Svar
Wilda Mathilda3 maj 2011 kl. 20:35
Åh, nej!!! Som jag hoppas att det slutar och att allt ser ok ut på fredag.

Tänker på dig!
Kramar i massor!
SvaraRadera
Svar
Anna3 maj 2011 kl. 21:45
Nej! Säger som alla ovan, hoppas det går bra ändå!!

Många kramar!
SvaraRadera
Svar
Jenny3 maj 2011 kl. 22:31
Men va? Neeejj!! :/ kraamar!
SvaraRadera
Svar
Loba4 maj 2011 kl. 11:21
*svordomar*

Och en stor kram.
SvaraRadera
Svar
kalimero4 maj 2011 kl. 11:38
Hoppas verkligen det dumma blödandet slutar och att det ser bra ut på fredag! Usch så jobbigt stackare.

Kram
SvaraRadera
Svar
Anonym4 maj 2011 kl. 14:44
Jag lider verkligen med dig, denna jävla skit är så orättvis, fan fan fan!! Kan du inte få komma på ett besök redan nu, ring och tjata barnmorskorna på Huddinge är ju väldigt gulliga! KRAAAM! //Lisa
SvaraRadera
Svar
Icka4 maj 2011 kl. 17:19
Åhh nejnejnej fifan. Tänker på dej o HOPPAS!
Kram
SvaraRadera
Svar
Miss S4 maj 2011 kl. 19:33
Men vadå? Mens eller? Det är ju helt koko, efter fem dagars sprutande. Det har jag aldrig hört talas om. Har du råkat ut för det innan också? Tycker du ska ringa Huddinge.
SvaraRadera
Svar
FC4 maj 2011 kl. 20:48
Nänä, ingen bortfallsblödning! Det är då *** att det ska strula såhär men jag tänker ändå som en envis dåre hoppas att det ändå finns en helt okej slemhinna därinne i övermorgon.
SvaraRadera
Svar
Charlotte4 maj 2011 kl. 20:51
Fina fina ni, TACK till er alla!!

Miss S: Ja allt är visst lite koko med min kropp. Den har inte alls reagerat som den ska på dessa olika testomgångar. Huddinge vet det och på fredag ska jag dit för att "kolla läget" igen.

Kram!
SvaraRadera
Svar

Lägg till kommentar

Vår historia

Jag träffade min man för första gången tredje söndagen i september, 17/9, 2006. Det var kärlek vid första ögonkastet och två månader senare hyrde jag ut min lägenhet och flyttade in till honom.

Redan i början av 2007 beslutade vi oss för att preventivmedel inte längre var nödvändiga och hoppet om ett snart plus på stickan satte fart. Tiden gick och gick och gick, men ingen graviditet i syne. Tog kontakt med en läkare och efter undersökningar som visade att allt var normalt fick jag pergotime under många månader som inte heller resulterade i något plus.

Remiss skickades till Huddinge våren 2008.

Precis innan sommaren 2009 var kötiden äntligen avklarad och direkt efter sommaruppehållet var det dags för det första

IVF-försöket. ÄP 2/9 och 4/9 sattes två ägg av sämre kvalitet tillbaka. Resultatet blev ett minus, många tårar och inga ägg till frysen. I december samma år vad det så dags för det andra försöket, den korta varianten denna gång, och den 2/1 2010 blev det åter ett minus, ännu fler tårar och inga ägg till frysen.

Tillsammans med vår läkare på Huddinge togs beslutet att lägga sista försöket på ÄD via sjukhuset. Kötiden är minst 1.5 år och under tiden planerade vi att göra privata IVF-försök på CvL-kliniken. Efter provtagningar där såg det mörkt ut och efter många diskussioner bestämde vi att inte lägga våra pengar på fler IVF-försök utan istället använda dem till ÄD utomlands i sådant fall att ÄD via Huddinge misslyckas.

I januari 2011 gjorde vi vårt första besök inför ÄD på Huddinge och blev godkända av en kurator för att gå vidare med behandlingen. Vi väntar nu på att få en donator och räknar med att det blir först till hösten.

Hösten 2011 var det dags för den första äggdonationen. Donatorn lämnade över 16 ägg till oss och lyckan var total! 16 ägg kändes fantastiskt och vi var sååå säkra på att vi denna gång skulle få flera chanser på oss att lyckas, men ödet ville annorlunda. Även denna gång blev det bara en chans, ett ägg till oss och INGA till frysen. Efter två veckors väntan blev det dubbel sorg när minuset lyste elakt mot oss på stickan. Ännu ett misslyckande var ett faktum.

Nu hösten 2012, efter ett års väntan, gör vi vårt allra sista försök. Vi blir 45 000 kr fattigare, men om några månader hoppas vi att vi är ett liv rikare! Håll tummarna för att sista gången blir vår första lycka!!