torsdag 13 december 2012

Ruvdag 3

Hej mina fina cybervänner!

Idag var det första dagen jag jobbade efter insättningen. Jag har haft lite ont i magen och tog det säkra före det osäkra och stannade hemma för att vila upp mig ordentligt (och fröna såklart!) Det gick bra att jobba, men jag har haft nästintill konstant fokus på magen.

Jag är för tillfället "Xena the warrior symptom princess" ständigt på jakt efter nya förnimmelser i mag- eller brösttrakten. Det råder också febril aktivitet framför spegeln när kvällstoaletten utförs. "Har jag möjligtvis inte fetare och finnigare hy i ansiktet och på bröstet?" "Kan man ana nya blodådror på brösten?" "Är inte magen mer svullen än vad den brukar vara?" Ja, ni vet säkert vad jag menar... :)

Brösten är helt klart mer ömma, men det har de alltid varit vid alla försöken. Det är progesteronet. Jag brukar aldrig få ömmande bröstvårtor, så det är det jag väntar på nu. Får passa mig bara så jag inte i undersökningssyfte gnuggar dem så mycket så de blir ömma av bara farten. Magen ömmar och är obekväm, men det kan bero på en av följande saker:
1. Fortfarande ömma äggstockar sedan plocket
2. Bubblig och gasig mage (sorry for too much information)
3. Skengravid, påhittat symptom
4. Gravid

Ha det bra tills vi ses igen!

11 kommentarer:

  1. Åh dessa ruvardagar.... Hata.

    Jag håller tummarna för dig.

    Kul att du ff orkar läsa min blogg ibland. Den är ju inte så "snäll" mot dig längre.
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Luiza!

      Jag är inne och läser din blogg nästan varje dag :) Däremot är jag dålig på att kommentera. Ha en bra helg!

      Kram!

      Radera
  2. Känner tyvärr igen mig... ;)

    Om jag ber dig låta bli att känna efter, så gör du ju ändå inte det, eller hur?? ;) (jag kunde inte heller låta bli ju)

    Tänker på dig!!

    KRAM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är HELT OMÖJLIGT att låta bli att känna efter. Tänker att jag ska tänka på annat, men det går endast i korta stunder :) Tack för tankarna!!

      Kram!

      Radera
  3. Haha, minns att jag bloggade om samma sak då jag ruvade: att jag var orolig att min ständiga klämmande på brösten skulle göra dem ömma då de egentligen inte var det :)
    Just nu då jag är sjukskriven håller jag tummarna för er hela dagarna :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas det går bra för dig och att det inte blir fler blödningar! Antar att dina sjukskrivningsdagar går lika långsamt som mina ruvardagar :) Tack för alla tummarna, de behövs!!

      Kram!

      Radera
  4. Vill bara säga att ömma bröstvårtor har jag aldrig haft någon gång, förrän nu och då först kanske för drygt två veckor sedan. Du kanske är som jag om de aldrig ömmat tidigare tänker jag och då kanske du är gravid också :D
    Vi siktar på det tycker jag.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. OCH... de ömmar inte särskilt mycket nu heller. Det är ingen tvekan men de är inte tokömma. Tror det är många som känner som vi, lite lagom men inte tokmycket.
      Kram igen

      Radera
    2. Jag hoppas att det är samma för mig som för dig! Jag tycker absolut vi siktar på det!!! :D

      Trevlig helg,
      KRAM!

      Radera
  5. Jag hoppas det är på grund av alternativ nr 4 :) När jag väntade William fick jag ömma bröst runt v 9-10 så det tog ett tag. Jag tänker på dig och håller tummarna hårt för oss! :) Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hoppas jag med :D Det verkar vara väldigt individuellt det här med brösten, så jag kanske inte ska haka upp mig på det. Nu håller vi verkligen tummarna för oss båda!!

      Kram!

      Radera