torsdag 27 december 2012

Hålla ihop

Som ni redan vet blev årets julklapp ett minus på stickan. Är jag förvånad? Nej. Är jag besviken? Något fruktansvärt. Man kan ju inte undgå att undra varför inget barn vill komma till oss... Jag kan även konstatera att det inte hjälper att gå all in. Inga av mina alla väster- och österländska behandlingar ha haft någon effekt. Inte heller alla äckliga mirakeldrycker. Eller ett lugnt och positivt sinne. Inga barn väljer oss helt enkelt.

Från den 23 till igår har vårt hus varit fullt av folk. Jag har tvingats hålla ihop. Le och varit glad. Bästa värdinnan. Ingen har märkt någonting. Inte ens maken. Alla tankar ligger och pyr på insidan.

God fortsättning.

22 kommentarer:

  1. Fina du....
    Jag hade en riktig lessen-dag på julafton... Men när vi var hos min bror och hans familj, då är det bara att bita ihop.
    Tillåt dig att vara lessen... Gråt. Förbanna. Skrik. Vad du nu känner att du behöver. Så gör jag, och jag tillåter mig att göra detta i en dag eller två. Sen måste jag plocka ihop resterna och gå vidare.

    Många varma kramar till er....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag har varit ledsen, men tyvärr blir jag mest orkeslös vilket innebär att jag inte tar mig för någonting.

      Jag hoppas att den lilla tjejen får komma till er snart!!

      Kram!

      Radera
  2. Jag vet precis hur det är, det är så man nästan spricker i bland.

    Visst är det oxå lustigt hur duktig man är att hålla masken och ingen märkernågot. Säger inte det oxå nånting?

    Önksar dig allt det bästa och hoppas ni kommer lyckas snart. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack! Jag hoppas verkligen att ni också kommer lyckas snart!

      Det är väl någon konstig överlevnadsinstinkt som gör att man lyckas hålla masken när andra är i närheten.

      Kram!

      Radera
  3. Skickar en styrkekram.

    SvaraRadera
  4. Klart som f*n du är besviken, hur skulle du kunna vara något annat? Jag vet så väl. Och jag tycker att det är så ledsamt.

    Men hur är det nu Charlotte, fick ni någon till frysen? Och hur blev det med donatorn som ni skulle "få" när man ändrade sig och ville prova med dina egna ägg?

    Jag önskar av hela mitt hjärta att det ska gå bra för dig, av hela mitt hjärta!

    Kramar från Jeane!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du, Jeane!

      Hur det blir med färskförsök med ny donator vet jag inte, men jag ska prata med läkaren om det nästa gång jag hör av kliniken. Vi fick dock fyra ägg till frysen av den andra donatorn så vi kommer väl att använda dem först.

      Tänker på dig och din mage! :)

      Kram!

      Radera
  5. Min psykolog sade att det finns en otrolig styrka i att kunna hålla ihop. Jag beklagade mig och var rädd att dammen skulle brista. Hon sade att hon inte trodde den skulle göra det. Det var skönt att höra. Någon säger att jag är stark.
    Vi är starka, även om vi känner oss små och eländiga!

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack du fattas mig! Jag hoppas att jag verkligen är stark och att det inte är ett symptom på att jag inte släpper ut det som finns på insidan. Man vill ju inte bli ett vrak vid ett senare tillfälle.

      Kram!

      Radera
  6. Jag finner inga ord tillräckliga för att förklara hur ledsen jag är för er skull, så jag skickar mängder med styrkekramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack Mette för styrkekramarna, de ge mig energi!

      Kram!

      Radera
  7. Är så ledsen för er skull. Massor med kramar.

    SvaraRadera
  8. Jag känner mig mest stum över att livet är så jävla orättvist. Jag beklagar att fasaden måste upp, och önskar att du snart får vila och sörja ifred...

    Kram
    Jagvilljagkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du! Det själsliga går upp och ner, men nu har jag fått sörja lite ifred.

      Kram!

      Radera
  9. Kan bara försöka föreställa mig hur du känner just nu, när jag själv är alldeles förstummad av livets orättvisor. Jag önskar inget hellre än att ni ska få bli föräldrar en dag.
    Många kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Veronica! Jag hoppas sååå att det kan bli så en dag!

      Kram!

      Radera
  10. Fy så tungt, att återigen få minus... Jag har varit nära att kasta in handduken SÅ många ggr under dessa 15 år vi kämpat (varav 4-5 år på bloggen) Jag tror det var min pappa som gav mig förnyad styrka, när han dog, att orka prova en gång till. Jag hoppas verkligen ni skall få uppleva glädjen en dag!

    Kram Ninna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack Ninna!

      Jag hoppas att jag får uppleva en sådan glädje en dag! Fantastiskt att du orkade i 15 år och till sist lyckades! :) Grattis!

      Kram!

      Radera
  11. Jag är så fruktansvärt ledsen för er skull. Jag hade ett stort hopp och tro inom mig att ni lyckas den här gången.
    Jag önskar jag skulle kunna göra ett mirakel för er!
    Varma styrkekramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du! Jag hade också en tro på att det verkligen skulle lyckas den här gången, men så blev det inte.

      Vi får väl se om det kan ske ett mirakel under 2013.

      Kram!

      Radera