Jag lever livets latar dagar och det är inte många knop i den inneboende motorn. Jag har vänt på dygnet och är alltför pigg långt in på natten och sover för länge på morgonen. Därför sattes alarmet imorse och jag tvingade mig själv att inte snooza utan att direkt sätta fötterna i golvet och stiga upp. Pigg-nej-men skönt att inte slösa bort ännu en ledig dag i sängen.
Har vattnat blommorna i trädgården och ogräset jag försökte likvidera förra veckan har börjat krypa upp i solljuset igen. Snart dags för en ny kamp alltså!
På seneftermiddagen åkte jag in till stan för att träffa en kompis från Göteborg som varit på besök i huvudstaden med sin blivande man. Skulle egentligen ha träffats i fredags men jag måddde inte så bra då så det fick bli en snabbfika idag istället. Väldigt kul att ses, det blir inte så ofta nu för tiden. Senast vi sågs var för ett år sedan. När jag åkte till Götet i maj skulle vi också ha setts, men då kom en kattförlossning i vägen... Nu träffas vi dock redan om ca en månad igen, på hennes bröllop i Skagern!
När jag satt på bussen hem från fikat pep mobilen till och smset meddelade att min kära vän och kollega nu hade sin till jorden komna son i sin famn. Klockan 09.28 föddes han, två minuter innan jag steg upp i morse. Konstigt, det var det första jag tänkte när jag läste vad hon skrivit... Födseln var högst väntad, men 10 dagar sen, så jag har tänkt på henne varje dag och undrat när smset skulle komma. Det kom idag. Det gör lika ont varje gång.
Kram!
Åååh, jag vet...jag vet hur ont det gör...
SvaraRaderaOm det är till någon tröst, så gör det ont för min del oxå, idag. Kom hem efter en dag på jobbet och min man berättar att vår granne, som haft svårt att bli gravid (dock inte tagit hjlp av IVF) är gravid... De står oss ganska nära och jag missunnar inte henne det, men det gör så jävla ont, att ännu en i ens närhet blivit gravid.
Hoppas du får en god natt.
Kramar i massor.
Luiza
Aj! De där meddelandena hugger i hjärtat varje gång. Och visst tänker man mer på sig själv i den stunden även om man är glad för kompisens skull. Men aj, det gör ont...
SvaraRaderaMånga kramar till dig!
Åh, lider så med dig! Men det är ju helt naturligt att man känner så, även om jag alltid känner mig som en dålig vän då jag tänker negativa tankar trots att jag borde glädjas.
SvaraRaderaMånga kramar!
Ja, så känns det alltid när de där messen kommer. Sedan vet jag inte vad jag ska göra av dem, ska man radera och skriva upp barnets födelsedag för framtiden? Jag brukar spara dem i mobilen, men blir ändå lika störd varje gång när jag går igenom inkorgen och hittar dem. Knepigt. För att inte tala om Facebook...
SvaraRaderaKram!
Luiza: Usch, det känns som det du går igenom nu är värre än det jag gör. Jag var i alla fall beredd på att det skulle komma. Gravidbesked är smärtsammare eftersom de kommer så plötsligt. Det känns rakr i hjärtat. Tänker på dig gumman!!
SvaraRaderaWilda: Det är konstigt att man aldrig vänjer sig och som sagt det var ju rätt väntat då hon ju hade gått över tiden i 10 dagar.
Veronica: Jag glädjs mest med henne/dem eftersom hon är en nära vän, men ont gör det i alla fall. Det här var hennes andra...tänka om jag i alla fall fick en...
Nelle: Facebook är verkligen ingen rolig plats att hänga på när man är barnlös. Läser det mesta väldigt flyktigt för att undvika jobbiga och sårande statusuppdateringar.
Kram alla!