torsdag 9 februari 2012

40 - bara ett nummer - skulle inte tro det!

Tiden går och inte blir jag yngre. I vår fyller jag 39 år... OMG! Jag har alltid haft en otrolig åldersnoja och att snart fylla 40 gör lite ont. Som jag önskar att det där med ålder bara var en siffra, men tyvärr är ju inte det riktigt sant, för vid siffran 20 var brösten yppiga och stod rakt ut. Nu vid 40 är de mer som skidhoppningsbackar och jag tackar den som uppfann push-BH:n. Vid 20 kunde jag ha vilken hårfärg jag ville, men nu med alla de små grå som står i kö för att kissa in sitt eget revir, är det blond som gäller, där smälter de i alla fall in något så när. Vid 20 satt ögonlocken på plats och man kunde måla med kajalpennan utan att använda den andra handen. Nu vid 40 måste jag dra ut ögonlocken halvvägs till örat för att undvika att få linjen att se ut som ett år på OMX-börsen. Dessutom måste jag snart använda kirurgtejp för att hålla upp ögonlocken från ögonfransarna. Vid 20 vaknade jag aldrig med sovveck på ögonlocken efter en natts sömn, men nu ser det alltid ut som om det är en clown som blickar tillbaka på mig i spegeln varje morgonen. Så det där med skönhetssömn kan vi spola ner i toan det med. 40 är inte bara ett nummer. And that´s the truth!

Imorgon hoppas jag på att Bygg och Slit AB lyckas komma hit så att vi kan få fason på det här köket en gång för alla. Nu väntar spisen och snart slänger maken upp dörren efter en timme på gymmet. Matdags och slappande i soffan blir det innan jag så åter får min förfulningssömn.

KRAM på er alla!

12 kommentarer:

  1. Haha! Bra skrivet! Dock vet jag att det inte är så roligt med åldersnojja, speciellt när man kämpar mot barnlöshet :(

    Kraaaam!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ursäkta sent svar. Vad bra att du tyckte att det var lite roligt, det var ju meningen :) Är inte lika hysterisk vad gäller åldern som inlägget ger intryck av, men trots det stämmer ju tyvärr all "fakta" :) Vad gäller ålder och barnlöshet så håller jag med. Önskar ju så klart att jag vore 25 istället för snart 39... KRAM!

      Radera
  2. Jag fyller också 39 i år, även om jag efter två månader har fullt upp med att vänja mig vid att vara 38... Har du sett Madonna framför spegeln i "The Next Best Thing"? Då står hon och puffar upp brösten och säger 1989, "släpper ner" dem och säger 1999. Sedan gör hon ungefär likadant med ögonen. Inte världens bästa film, men en rolig scen. (Nu är iofs inte Madonna den som behöver oroa sig för kroppsligt förfall, men ändå...)Hur det än är så kan vi faktiskt inte göra ett endaste dugg för att förändra vår ålder. Det går liksom inte att skärpa till sig och träna mer eller tänka mer positivt för att bli yngre. Vi har den ålder vi har försöker jag intala mig, även om jag säkert är minst lika nojjig som du.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ursäkta sent svar. Jag har inte sett filmen med Madonna, men den scenen låter rolig :) Du har helt rätt, det finns inget man kan göra utan bara acceptera förfallet ;) :) För inte vill man lägga sig under kniven i alla fall och bli en sådan där kattkvinna, fy vad hemskt!

      KRAM!

      Radera
  3. Jag skrattar högt åt din text, tack för det behöver jag nu. Men samtidigt vet jag precis vad du menar, jag är ju redan där (fattar absolut inte att JAG fyllt 40). Om utseendet ändå var det ENDA. Men det vet ju du och jag att det inte är.

    Lycka till med köket!

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Jag skrattade gott när jag läste ditt inlägg! Jag är inte riktigt där än, men tids nog kommer jag också att bli varse. Och det är redan ganska stor skillnad på 20 och 30.

    Trevlig helg!
    Kram!

    SvaraRadera
  5. Huga! Känner igen mig! 42 som jag är... urrrk.

    Många kramar!

    SvaraRadera
  6. Jag blir 39 i år, har en inre stress över att tiden rinner ifrån mig, att jag aldrig kommer hinna bli gravid och få bli mamma. Själva åldern i sig har jag inget problem med, men att alla magiska gränser stängs en efter en. DET känns överjävligt!

    Kram Ninna

    SvaraRadera
  7. Hej! Vill bara säga att jag tänker på dig! <3

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket fina du!:) Jag lever och mår så bra som jag kan under rådande omständigheter :)

      Radera
  8. Vill bara titta in, tacka för din kommentar hos mig (för länge sedan) och fråga hur du har det. Jag hoppas du har det okej trots allt. Stor kram från J

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och tack för att du tittade in för att se hur jag har det!! Livet rullar på och jag försöker att ha det så bra som jag kan. Livet utan barn kan ju aldrig bli lika meningsfullt som med, men jag gör allt jag kan för att försöka hitta meningen med det liv jag lever nu. Jag håller alltid tumarna för dig och din man!! KRAM

      Radera